Migrationsministerns påståenden om statistik över bidrag till invandrare är missvisande

Kontext

I en intervju med den tyska tidningen Die Welt hävdade migrationsministern Maria Malmer Stenergard att en majoritet av de som nu bor i Sverige men som ursprungligen är födda utomlands inte försörjer sig själva, vilket blir en börda för välfärdsstaten och ett problem för individerna själva. Påståendet är dock missvisande.

I själva verket

Stenergards påstående är missvisande eftersom uppgifterna kommer från en äldre studie som avslutades 2016 och inte färska siffror. Rapporten inkluderar inte efterdyningarna av den svenska migrantkrisen 2015 eller de många aktiva arbetsmarknadsåtgärder som genomförts för att hjälpa nyanlända invandrare att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Påståendet hänvisar till siffror som publicerats av Entreprenörskapsforum, en forskningsstiftelse som forskar om entreprenörskap, innovation och tillväxt. Under 2020 kartlades den ekonomiska integrationen genom att studera självförsörjningsgraden bland svenskar födda utomlands i åldern 20 till 65 år mellan 1990 och 2016.

I rapporten definieras självförsörjning som att ha en inkomst som uppfyller fyra "prisbasbelopp", ett mått som återspeglar utvecklingen av baskostnader i Sverige och används för att beräkna statliga avgifter och förmåner. En inkomst som understiger det totala prisbasbeloppet definieras som otillräcklig för ekonomisk självförsörjning, medan en inkomst som understiger två av prisbasbeloppen motsvarar ungefär 50 procent av medianinkomsten i Sverige och uppfyller OECD:s definition av relativ fattigdom. Studien tittade dock på alla svenskar födda utomlands i åldern 20-65 år, inklusive bland annat studenter, deltidsarbetande, föräldralediga och unga vuxna som bor med sina föräldrar.

Enligt SCB, Sveriges statistiska centralbyrå, bor det cirka två miljoner personer i Sverige som är födda utanför Sverige. Enligt Stenergards påstående är cirka en miljon utrikes födda svenskar beroende av socialbidrag. SCB publicerade dock statistik den 23 mars 2023 som visar att det totala antalet personer i Sverige som är beroende av sociala förmåner minskade till 700 000 personer år 2022. I denna statistik ingår även personer som är födda i Sverige. Ny statistik har visat att antalet personer i Sverige som lever på socialbidrag är det lägsta sedan statistiken började föras i början av 1990-talet. Stenergards påstående bygger på gammal data som numera är felaktig.

Aftonbladet skrev om påståendet och citerade SCB-forskaren Karin Lundström som uppgav att det finns många olika sätt att definiera utrikes födda svenskars inkomster, men att ingen av deras metoder leder till slutsatsen att en majoritet av de utrikes födda svenskarna inte kan försörja sig själva.

Logically Facts kontaktade också Lundström som berättade att statistiken över nyanländas sysselsättning och inkomst påverkas av antalet nyanlända och hur länge invandrarna har varit i Sverige. Sedan 2016 har sysselsättning och inkomst ökat bland svenskar som är födda utomlands. Lundström pekade specifikt på uppdaterade data och sade att “I den rapport jag arbetade med i höstas, där vi räknade på andelen med inkomster på olika nivå, såg vi att andelen med en inkomst under 3 inkomstbasbelopp har minskat under 2000-talet, och även mellan 2016 och 2020, som var det sista året vi hade inkomstuppgifter för då.”

Utslag

Med tanke på att den rapport som Stenergard hänvisar till inte inkluderar viktiga utvecklingar under de senaste sju åren drar vi slutsatsen att ministern har plockat russinen ur kakan, vilket innebär att påståendet blir vilseledande.