Sverige har inte en markant högre andel våldtäktsfall än andra europeiska länder på grund av invandring

Sammanhang

Nya TikTok-videor jämför antalet våldtäkter per 100,000 i Sverige, Ungern och Polen för att hävda att Sverige har en högre andel våldtäktsfall än andra europeiska länder. Hashtaggarna "wellwellwell" och "hasfallen" som förekommer i anslutning till filmerna insinuerar att Sveriges höga siffra beror på invandring.

Sveriges statistik ser betydligt högre ut, med 79 fall, medan Ungern har 3,9 och Polen 3 fall. 

Det är dock svårt att jämföra våldtäktsstatistik från Sverige med andra länder och missvisande att hävda att Sverige har en högre våldtäktsfrekvens. 

I själva verket

Uppgifter från Eurostat visar att Sverige 2022 hade den högsta våldtäktsfrekvensen i EU-länderna med 86 per 100,000. Uppgifterna visar också att mellan 2017 och 2022 låg Sverige i topp med den högsta våldtäktsfrekvensen, medan Ungern och Polen låg i den lägre änden.

Det finns dock skillnader i hur Sverige registrerar sina uppgifter om våldtäkter, vilket ger en till synes mycket högre siffra än andra länder. Som Brottsförebyggande rådet (Brå) konstaterar kan definitioner skilja sig mycket åt mellan länder och "det finns ingen universell definition av våldtäkt". Det som klassas som våldtäkt i ett land behöver inte klassas som våldtäkt i ett annat, vilket påverkar anmälningsstatistiken och försvårar jämförelser eftersom måttet för klassificering skiljer sig åt.

I många europeiska länder krävs våld för att brottet ska klassas som våldtäkt, men i Sverige 2016 var cirka 40 procent av anmälningarna om fullbordade våldtäkter mot kvinnor inte våldsamma utan handlade om utnyttjande av utsatt situation. Enligt Brå skulle antalet våldtäktsanmälningar i Sverige minska med tre fjärdedelar om samma statistiska och juridiska förutsättningar som i Tyskland tillämpades, vilket skulle innebära att Sverige skulle hamna någonstans i mitten av Eurostats statistik. 

Även om detta fortfarande skulle vara högre än Ungerns och Polens statistik över anmälda våldtäkter i Eurostat, tyder det inte på att Sverige har en signifikant hög våldtäktsfrekvens.

Sverige har även andra skillnader i hur man sammanställer sin statistik, eftersom det inte finns några internationella standarder för brottsstatistik. I Sverige räknas varje brott mot ett enskilt offer separat, försök till brott räknas tillsammans med fullbordade brott i statistiken och alla anmälda händelser registreras som brott. 

Brå sa till BBC 2017 att en topp i 2014 års våldtäktssiffror berodde på lagändringar 2013. Liknande ökningar sågs 2006 efter att en ny sexualbrottslagstiftning trädde i kraft 2005, och sedan denna förändring har Sverige registrerat varje anmält fall av sexuellt våld separat. BBC förklarar: "I många andra länder skulle dessa incidenter bara registreras en gång: ett offer, en typ av brott och en post." 

Till följd av dessa statistiska skillnader, liksom många andra variationer, som att vissa länder rensar bort uppgifter, är uppgifterna i brottsstatistiken inte jämförbara. 

Det finns också andra saker som gör det svårt att tolka och jämföra våldtäktsstatistiken. Våldtäkter anses ofta vara underrapporterade. I Storbritannien är t.ex. antalet polisanmälda sexualbrott lägre än de uppskattade siffrorna på grund av en hög grad av underrapportering; många offer anmäler inte våldtäkt till polisen eftersom de känner sig förödmjukade eller tror att ingen kan hjälpa dem. Underrapportering förekommer även i USA, där nästan 80 procent av våldtäkterna och de sexuella övergreppen inte anmäls.

En ökad anmälningsfrekvens i Sverige skulle kunna bero på att kvinnor i Sverige är mer benägna att polisanmäla våldtäkt än kvinnor i Sydeuropa. Sverige rankas högt i Europa när det gäller förtroende för rättsväsendet och jämställdhet mellan könen. En ökning av antalet anmälda våldtäkter är inte nödvändigtvis ett tecken på att våldtäkterna ökar, utan snarare på att anmälningsrutinerna har förbättrats och att människor känner sig mer bekväma med att anmäla till polisen. Detta innebär dock inte att det kan uteslutas att skillnaderna i anmälda våldtäkter i viss mån återspeglar faktiska skillnader i antalet våldtäkter. 

Det finns inga bevis för att invandringen har orsakat en betydande ökning av våldtäkter i Sverige, och data kan inte ensamt beskriva denna förändring. Eurostat säger till Logically Facts: "Vi har inte någon studie eller data som visar på ett samband mellan invandring och brottslighet."

Utslag

Sveriges metodologiska och juridiska skillnader när det gäller att registrera och samla in data gör det svårt att jämföra statistik. Dessa metoder gör att våldtäktsfrekvensen framstår som betydligt högre än den som registreras i andra länder. Det finns heller inga bevis för att våldtäktsfrekvensen i Sverige är kopplad till invandring. Därför är det missvisande att jämföra Sveriges data med andra länders data på grund av dessa skillnader, och vi har markerat påståendet som sådant. 

Den här faktagranskningen har översatts av Siri Christiansen