Nej, Sverige kommer inte ta 21% av jordbruksmarken ur produktion på grund av EU:s naturrestaureringslag

Vad har hänt?
EU:s naturvårdslag, som syftar till att återställa minst 20 procent av unionens land- och havsområden till 2030, antogs i Europaparlamentet den 27 februari.

Enligt lagen måste medlemsländerna återställa minst 30 procent av de skadade livsmiljöer som omfattas av lagen (till exempel skogar, floder och våtmarker) senast år 2030 och minst 90 procent till år 2050. Detta kommer att ske genom nationella restaureringsplaner, där varje medlemsland kommer att beskriva hur man ska uppnå lagens mål. 

Vad har hävdats?
En "Swexit"-kandidat till Sveriges EU-parlamentsvalet, Klaus Bernpaintner, hävdar i en viral TikTokvideo att EU:s naturvårdslag är ett intrång i äganderätten och utgör ett hot mot svenska bönder.

Bernpaintner är listad som den tionde kandidaten på valsedeln för det nationalistiska och högerextrema partiet Alternativ för Sverige, men ställer upp som oberoende kandidat med det enda syftet att skapa en rörelse för att få Sverige att lämna EU ("Swexit"). 

I en video med över 116 000 visningar som lades upp på TikTok (arkiverad här) den 29 februari säger Bernpaintner bland annat att Naturvårdsverket "uppskattar att 21 procent av all svensk jordbruksmark påverkas av lagen och kan behöva tas ur produktion". 

Vad är faktan?

Till Logically Facts säger Bernpaintner att siffrorna i hans video är hämtade från en rapport från 2023 om EU:s naturvårdslag från intresseorganisationen Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). "Om LRF har räknat fel bör ni 'faktagranska' dem, eftersom de är källan och jag bara är en ödmjuk användare", tillade han.

I rapporten står det att över 500,000 hektar (20,8 procent) av Sveriges jordbruksmark kan påverkas av förordningen – inte att den kan tas ur produktion.

Men LRF:s rapport ger ingen tydlig källa till påståendet att "ökade krav på landskapselement och populationer av fåglar samt pollinerare motsvarar 250,000 hektar som behöver tas bort från matproduktionen". Rapporten säger också att "kravet på att återväta jordbruksmark kan enligt Naturvårdsverkets analys beröra upp till 375,000 hektar". Denna siffra har dock inte lagts fram av Naturvårdsverket som ett realistiskt förslag för restaurering av våtmarker - den återspeglar den maximala teoretiska arealen jordbruksmark som skulle kunna påverkas (vilket inte är detsamma som återvätas) i ett “scenario med hög inverkan” där ingen hänsyn tas till jordbruksproduktionen. Den mängd ekologisk jordbruksmark som skulle återvätas under detta “scenario med hög inverkan” är 46,000 hektar till 2050, enligt den rapport från Naturvårdsverket som LRF hänvisar till. Naturvårdsverket underströk för Logically Facts att denna beräkning baserades på kommissionens ursprungliga förslag och att den version som nu godkänts av parlamentet har reducerat sina krav.

I en kommentar till siffrorna i LRF-rapporten sa Anna Lindhagen, handläggare på Naturvårdsverket, till Logically Facts att den nya lagen inte har för avsikt att ta jordbruksmark ur produktion. "Jag vet inte varför LRF skriver att 250,000 hektar kan behöva tas ur produktion", sa hon, "även om det kan finnas behov av ökad hänsyn till biologisk mångfald i skötseln av jordbruksmark."

"Citatet från LRF:s rapport är missvisande av flera skäl", sa Torbjörn Ebenhard, forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, till Logically Facts. "EU-förordningen, som den ser ut nu, tvingar inte lantbrukare eller privata markägare att återvattna någon mark alls. Det är frivilligt. Dessutom handlar återvätning inte nödvändigtvis om att omvandla odlad mark till naturliga våtmarker, utan om att höja grundvattennivån på dränerad torvmark – vilket inte nödvändigtvis utesluter fortsatt användning."

Dessutom, sa Ebenhard, verkar LRF:s beräkning utgå från att alla 3 miljoner hektar jordbruksmark i Sverige består av dränerad torvmark, vilket inte är fallet - vilket gör siffran 250,000 "grovt överskattad".

"Förordningen kräver att senast 2030 ska 30 procent av dikad torvmark vara under restaurering, varav en fjärdedel ska vara återvåt - totalt 7,5 procent av dikad torvmark. LRF har i sitt räkneexempel multiplicerat 3 miljoner hektar jordbruksmark med 7,5 procent och fått fram 225,000 hektar - 250,000 måste vara ett skrivfel", sa han.

I likhet med Lindhagen sa Ebenhard att EU:s naturvårdslag inte har för avsikt att ta jordbruksmark ur produktion: "Tvärtom, på sidan 108 i EU-förordningen står det noggrant att vi ska återställa men samtidigt behålla vår kapacitet att producera livsmedel." 

Som ett annat exempel på hur restaurering kan integreras i befintliga jordbruksmetoder snarare än att lägga ner produktionen, sa Naturvårdsverkets Lindhagen att mer gräsmark behöver betas av djur för att bevara gräsmarksberoende livsmiljöer, och att denna metod kan bidra till målet att öka den inhemska livsmedelsförsörjningen.

Detta har också poängterats i en POLITICO-artikel om felaktig information om EU:s naturvårdslag, där det betonas att markrestaurering inte är detsamma som att skapa ett naturreservat och betyder att man ska stänga ner ekonomisk verksamhet.

Vad händer härnäst?

EU:s naturvårdslag kommer inte att godkännas formellt av medlemsstaterna förrän i mars eller april 2024. Det innebär att medlemsländerna ännu inte har utarbetat sina nationella restaureringsplaner.

"De uppgifter som Naturvårdsverket presenterade innehåller inget övergripande mål för hur mycket mark som påverkas, och jag känner inte till att Sverige har satt upp ett sådant mål", sa Lindhagen från Naturvårdsverket.

Ebenhard berättade att LRF:s rapport bygger på EU-kommissionens första förslag, som hade strängare krav. "Det förslag som nu ligger på bordet för EU-rådet att ta ställning till är en kompromiss som tillgodoser många av de farhågor som LRF och liknande organisationer framfört efter kommissionens förslag", sa han.

En handläggare på Regeringskansliet berättade för Logically Facts att Sverige ännu inte har fattat några beslut om hur lagen ska implementeras. Handläggaren betonade att EU:s naturvårdslag kräver att medlemsländerna vidtar nödvändiga åtgärder för att involvera intressenter som jordbrukare och markägare i alla skeden av förberedelserna, granskningen och genomförandet av restaureringsplanen.

Utslag
LRF:s rapport, som Bernpaintner hänvisar till, menar att 21 procent av jordbruksmarken kan komma att "påverkas" av EU:s naturvårdslag. Detta innebär inte att marken tas ur produktion. Dessutom har denna rapport skrivits utifrån det första lagförslaget och inte det förslag som nu har godkänts av EU-parlamentet, vilket Bernpaintner inte nämner. Den nuvarande formen av EU:s naturvårdslag har gjort eftergifter på grund av kritik från aktörer såsom LRF.

På grund av detta har vi bedömt detta påstående som vilseledande.

Logiska Fakta har kontaktat LRF för en kommentar, och denna faktagranskning kommer att uppdateras när vi får ett svar.

Den här faktagranskningen har översatts av Siri Christiansen.