Nej, det stämmer ej att endast 0,1% av barn i finska skolor har svåra koncentrationsproblem på grund av hur deras skoldagar är strukturerade.

Kontext

Johann Hari, författare till flera böcker om mental hälsa och tidigare journalist på The Independent and Huffington Post, har skrivit på Twitter att i princip inga barn i Finland har svåra koncentrationssvårigheter. Enligt Hari har endast 0,1% av finska barn svåra koncentrationssvårigheter och detta tack vare att finska barn går i skolan mellan 09.00 och 14.00, har få prov och får 15 minuters lek för varje 45 minuter av lärande.

I själva verket

Påståendet att endast 0,1% av barn i Finland har svåra koncentrationssvårigheter är falskt. Hari är oklar i hur han definierar “svåra koncentrationssvårigheter” men enligt data som publicerats år 2016 vid Helsingfors universitet så har ungefär 4–8% av finska barn mellan åldrarna 6–18 Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).

Enligt en artikel av finska forskare publicerad i Scandinavian Journal of Public Health studerades användningen av ADHD-medicin av barn och ungdomar i Finland mellan 2008–2018. Genom att använda Finlands nationella register för utskrivna recept visade data på en ökning av ADHD-medicin under tioårsperioden. Under 2018 tog 4,42% av finska barn i åldrarna 6–12 ADHD-medicin och 4,21% av ungdomar i åldrarna 13–17 hade fått recept för medicinering. Sammantaget så hade med andra ord minst 4,4% och 4,2% av barn och ungdomar i Finland blivit diagnostiserade med ADHD och inte 0,1% som Johann Hari påstår.

Det går att argumentera för att en elevs uppfostran och stöd, så som exemplet på den skolstruktur som Hari nämner, skulle kunna lindra ADHD-symptom. Det minskar däremot inte antalet diagnostiserade fall där 70–90% beror på ärftlighet och andra faktorer. Rökning, användande av droger och alkohol under graviditeten, stress, hypotyreos och komplikationer under förlossningen kan öka risken att utveckla ADHD. Det kan inte ”botas” av någon specifik struktur i skolan.

Det är värt att nämna att statistik på ADHD är svår att sammanställa eftersom data oftast bygger på verifierade diagnostiserade fall. Gömd statistik, som odiagnostiserade fall och personer som inte är medvetna om att de har ADHD, kan vara stor och framför allt ur ett historiskt perspektiv där det inte finns några diagnostiserade fall. Forskning som utförts av ADHD Advocacy-gruppen ADDitude säger också att ”ADHD påverkar ett större antal flickor än vad som traditionellt har rapporterats. ADHD kan också ha missats hos flickor på grund av att deras symptom ofta skiljer sig från pojkars vilket kan återspegla en allmän partiskhet i diagnostiseringsprocessen. 

Utslag

Eftersom Haris data inte stämmer och för att korrelation inte behöver betyda kausalitet har vi markerat det här påståendet som falskt. 

Denna faktagranskning har översatts av Christian Haag