Nej, bentonitlera och väteperoxid kan inte läka karies

Vad som påstås

En viral TikTok-video som setts över en halv miljon gånger förespråkar en gör-det-själv-tandkräm gjord av bentonitlera, väteperoxid och bakpulver, och hävdar att detta hjälper till att bleka tänderna och "läka" hål i tänderna. 

Bentonitlera, en naturlig, mineralrik lera som bildas av vulkanisk aska, tros ha antiinflammatoriska, antibakteriella och avgiftande egenskaper. Tandkrämsrecept med bentonitlera har blivit virala på TikTokflera gånger tidigare (arkiverade här, här och här), varav en video från december 2023 fått över 2 miljoner visningar. I videorna antyds ofta att tandläkare inte informerar patienterna om bentonitlera eftersom de vill tjäna pengar på rotfyllningar.

Källa: TikTok/Screenshot (Redigerat av Logically Facts)

I själva verket

Påståendet att bentonitlera kan motverka karies har undersökts av faktagranskningsorganisationerna AFP Fact Check och The Healthy Indian Project (THIP) – som båda kom fram till att det inte finns några vetenskapliga bevis för att bentonitlera har kariesläkande egenskaper. 

Samma slutsats drar Peter Lingström, professor i karologi och prefekt vid institutionen för odontologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

"Påståendet att den [tandkrämen] ‘läker karies’ är ett helt felaktigt påstående", sa Lingström till Logically Facts. Han har inte hittat en enda studie som utvärderar effekten av ett tandkrämsrecept såsom det i TikTok-videon. 

"Det finns ingen tandkräm som har ett innehåll som kan återskapa förlorad tandsubstans av det här slaget. Däremot kan ämnen som fluoride, kalcium och fosfat remineralisera – återföra mineraler – i en vävnad som är demineraliserad – där mineralförlust skett – vilket är det första stadiet i utvecklingen av en kariesskada", tillade han. “Vad jag förstår innehåller inte denna tandkräm fluorid eller andra remineraliserande ämnen.”

I en översikt från 2017 över studier om bentonitlera som naturläkemedel hittades 100 artiklar bland 2,500 vetenskapliga artiklar som publicerats i PubMed, och ingen av dem handlade om tänder, tandhygien eller behandling av karies. Studierna utforskade istället bentonitlerans antibakteriella och avgiftande egenskaper och dess inverkan påhudrelaterade problem, diarré och IBS, njurfunktion, cancer, blödning och blodproppar samt andra åkommor. Granskningen visade att ytterligare forskning behövs. På samma sätt berättade American Dental Association för AFP Fact Check att det saknas vetenskapliga bevis för att använda bentonitlera för tandhygien.

Att använda bentonitlera som tandkräm kan också vara skadligt på grund av förekomsten av tungmetaller, som kan absorberas genom huden och tandköttet. 

En studie från 2013 visade att bentonitlera för invärtes bruk som fanns till försäljning i Nederländerna innehöll bly, arsenik, kvicksilver och kadmium. År 2016 fann en toxikologisk granskning av bentonit att vissa produkter kan innehålla varierande mängder respirabelt kvartsdamm, som är cancerframkallande. Samma år avrådde USA:s livsmedels- och läkemedelsmyndighet, U.S. Food and Drug Administration konsumenter för att använda produkterna Best Bentonite Clay och Bentonite Me Baby – varav båda var märkta som säkra för oral användning vid tidpunkten – eftersom de visade sig innehålla förhöjda blynivåer. Dessa problem kan fortfarande vara aktuella, eftersom en studie från 2020 visade att prover av bentonitlera innehöll höga koncentrationer av arsenik och bly. 

Utslag

Det finns inga kliniska studier tillgängliga på internet som stödjer påståendet att bentonitlera kan behandla karies. Den forskning som finns om bentonitlera har främst fokuserat på dess avgiftnings-effekt. Därför har vi markerat detta påstående som falskt.

Den här faktagranskningen har översatts av Siri Christiansen.