Nej, svensk lag tillåter inte att “endast koranen bränns”

Kontext

Efter att Koranen brändes i Sverige under en protest den 28 juni har sociala medier fyllts av flera missvisande och falska berättelser om händelsen. I flera inlägg hävdas det att brännandet av islams heliga bok skyddas av yttrandefriheten i Sverige, medan brännandet av Bibeln eller Torah anses vara en vålds- eller terroristhandling. I vissa inlägg hävdas också att Torah har fått ett särskilt skydd i Sverige.

Dessa påståenden är dock felaktiga och inga heliga skrifter har ett särskilt skydd i Sverige.

I själva verket

I en artikel om "Yttrandefrihet och demonstrationsfrihet i Sverige" som publicerats på den svenska regeringens webbplats nämner Justitiedepartementet inga undantag från friheten om att uttrycka en åsikt mot någon religion. “Yttrandefriheten innebär i Sverige en mycket långtgående rätt för enskilda att uttrycka tankar och idéer inom vilket ämne som helst. Det innebär dock inte en frihet att alltid säga precis vad som helst", konstaterar departementet. "Det är till exempel inte tillåtet att förtala någon eller att begå en gärning som innefattar hot eller hets mot folkgrupp. Däremot skyddas inte religioner som sådana mot åsiktsyttringar som ifrågasätter religiösa budskap eller som kan uppfattas som sårande för den som är troende.", står det vidare i artikeln.

Den svenska lagen gör ingen skillnad mellan religioner i denna fråga, säger Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, till Logically Facts. "Varken Torah eller Bibeln skulle få något annat rättsligt skydd än Koranen. Samma regler gäller".

Som alltid för juridiska frågor måste sammanhanget beaktas för varje enskilt fall, betonade Cornell, och påpekade vidare att regler om hatbrott kan gälla i vissa fall. "Men i vilket fall som helst gör svensk lag, både vad gäller yttrandefrihet och hatbrott, ingen skillnad mellan religioner eller heliga skrifter".

Martin Sunnqvist, professor i konstitutionell rättshistoria vid Lunds universitet, ställde sig också bakom Cornells uttalanden om Sveriges neutralitet gentemot religiös litteratur. Vad som skulle kunna tillämpas i fall av bränning av heliga skrifter, sade han, är lagen om hets mot folkgrupp.

Tillämpligheten av detta har diskuterats mycket bland svenska jurister, tillade Sunnqvist; "Men inget tyder på att Bibeln eller Torah skulle ha ett bättre skydd än Koranen".

I slutet av januari hade en man ansökt om tillstånd att bränna Torah utanför Israels ambassad i Stockholm. Han övergav senare sin plan på grund av de byråkratiska processer som var inblandade, vilket han berättade för SVT.

Påståenden om att Koranen inte skyddas av svensk lag fick ny fart efter att Salwan Momika, en irakisk medborgare som bor i Stockholm, brände den heliga skriften utanför Stockholms huvudmoské den 28 juni. Momika hade beviljats tillstånd att demonstrera framför moskén av den svenska polisen i enlighet med yttrandefrihetsskyddet.

I flera månader hade polisen nekat liknande förfrågningar om demonstrationer där koraner skulle brännas. Den 12 juni beslutade dock den svenska hovrätten att polisen hade gjort fel när den nekade tillstånd för demonstrationerna.

Utslag

Varken Torah eller Bibeln ges något annat rättsligt skydd än Koranen. I frågor om yttrandefrihet och hatbrott gör svensk lag ingen skillnad på religioner eller heliga skrifter. Därför markerar vi detta påstående som falskt.

Denna faktagranskning har översatts av Christian Haag