Nej, eskarotisk behandling botar inte cancer

Kontext

På TikTok har det nyligen gjorts påståenden om en hemlig bok som innehåller botemedlet mot cancer. Boken, med titeln Cancer: Its Proper Treatments and Cure - Escharotic Treatments, skrevs av Perry Nichols MD 1937 och påstås innehålla botemedlet mot cancer som är en eskarotisk behandling. Behandlingen innebär att en speciell salva appliceras på cancertumörer eller lesioner för att förstöra all levande eller "svampig" vävnad. I boken hävdar man att detta frätande ämne kan döda cancer inom några timmar och den innehåller sidor med namn på personer som påstås ha blivit botade.

På TikTok har en video fått 3,8 miljoner visningar och 1,8 miljoner likes. En annan har fått 18,4 miljoner visningar och 1,9 miljoner likes. De konton som gör dessa påståenden uttrycker rädsla för repression från regeringen för att ha "läckt" boken och offentliggjort hemligheterna.

I själva verket

En eskarotisk behandling, mer känd som "svart salva" eller "cansamera", är en frätande pasta som huvudsakligen består av blodrot (sanguinaria canadensis) och zinkklorid. Det hävdas ofta att den selektivt dödar cancerceller och bevarar friska celler. 

Escharotic kommer från "eschar" - en torr, svart sårskorpa som bildas efter en brännskada. Salvan bränner i själva verket bort hudvävnad utan att skilja på frisk och sjuk vävnad, och fall av skador och ärrbildning har rapporterats på grund av ämnets frätande natur. DermNet listar flera faror förknippade med eskarotiska salvor, till exempel att de inte helt avlägsnar tumörer, att cancer återkommer, att lesioner förblir odiagnostiserade samt en oreglerad marknad och tillverkning. DermNet konstaterar att det inte finns några väsentliga vetenskapliga bevis för säkerheten eller effekten av eskarotiska medel. Både FDA och Quackwatch varnar för farorna med denna behandling. 

Det bör noteras att samma ämnen användes för att utveckla modern behandling av hudcancer. Idag används Mohs mikrografiska kirurgi för att behandla de flesta ytliga hudcancerformer. Fredrich Moh (1910–2002) utvecklade 1932 en metod där han använde en formel av zinkkloridpasta med blodrot. Formeln skulle "fixera" den maligna vävnaden på plats men bevara cellstrukturen. Därefter avlägsnade han ett tunt lager vävnad och använde ett mikroskop för att bedöma omfattningen av cancervävnaden. Därefter avlägsnade han vävnaden tills cancern var borta. Metoden modifierades och 1953 utvecklade han "färskvävnadsmetoden" som använde mindre zinkklorid. Metoden har sedan dess kontinuerligt upprepats. Idag har metoden en mycket hög framgångsgrad och använder inte längre zinkklorid alls. 

Perry Nichols (1863–1925), som var samtida med Moh, drev flera anläggningar för behandling av hudcancer. Den största anläggningen låg i Savannah, MO, och stängdes 1956. Han använde en liknande eskarotisk formel som Moh och sägs ha behandlat 70 000 patienter. Boken som syns i videon är en årsbok från Nichols Sanatorium som finns att köpa på auktionswebbplatser. Nichols metod skiljde sig från Mohs eftersom han inte trodde på patologi och inte använde mikroskopisk kontroll. Därför kunde hans visuella metod inte ta hänsyn till mikroskopiska tumörceller. Nichols använde en metod som liknade Mohs 36 år före honom, men insåg aldrig meningen med att använda mikroskopisk kontroll eller patologisk undersökning.  

Utslag

Med tanke på hälsoriskerna med att använda oreglerade eskarotiska behandlingar som svart salva och blodrotspasta, deras misslyckande med att bota cancer och eftersom metoderna för denna behandling inte är hemliga så har vi markerat detta påstående som falskt.